– Jag borde ha lämnat in en lottorad i dag, säger Aaltonen som inte glömt att han blev ratad av HIFK.
Torsdagens saldo: ett mål och tre assist. Statistiskt sett Aaltonens bästa match under ligakarriären. Före gårdagen hade Aaltonen 3+4=7 på 27 matcher den här säsongen.
– Det var kanske inte min bästa match spelmässigt, säger Aaltonen som serverade en fin passning till Ville Uusitalos 1-0.
– Vi har en bra kedja "Joppe" (Joel) Armia är en av ligans bästa spelare och skapar målchanser och "Pappa" (Aki Uusikartano) ackompanjerar bra genom att gå på mål och skyffla in puckarna.
Med storlirare som Tomas Zaborsky, ligans bästa målskytt, och Stephen Dixon är Ässät ett lag att räkna med i kampen om ligaguldet. Dessutom skriver Satakunnan Kansa att Ässät värvat Mark Lee som fått sparken från Ilves.
– Det är ju ganska långt Zaborsky och Dixon som ligger bakom laget. Men det känns som att vi har ett bra lag och förhoppningsvis pekar formkurvan uppåt mot våren.
Aaltonen lämnade HIFK och skrev på för Lukko hösten 2006. I samma veva försvann två andra lovande HIFK-juniorer, Teemu Ramstedt och Jonas Enlund.
– Det var väl då som Pentti Matikainen var GM. Det var sådana tider. Vi försökte på alla sätt att få det att fungera att jag skulle stanna i HIFK, men vi kom inte överens och då kom Lukko och erbjöd ett kontrakt.
– En besvikelse var det nog att HIFK inte var intresserat.
Hbl intervjuade legendariska HIFK-basen Frank Moberg just den hösten 2006 om bland annat juniorflykten från HIFK. Moberg var lite sur över att juniorer som "någon Nico Aaltonen" ville ha fet lön och ligakontrakt.
– Jag läste det och det fick mig nog att rycka till. Vi frågade bara om något slags juniorkontrakt, säger Aaltonen nu.
– Men det öppnade kanske dörrarna för andra, jämnåriga HIFK-juniorer som Siim Liivik (nu ordinarie i HIFK:s ligalag).
Känns det som att du skulle vilja spela i HIFK ännu någon dag?
– Såklart. Det är en fin förening. Och min morsa bor i Gårdsbacka i Helsingfors.
Kanhända möts Aaltonens Ässät och HIFK redan i vår i slutspelet. Ässät ser åtminstone ut som en mästarkandidat, även om ett sargat Blues kanske inte är någon riktig formmätare.
Blues blev för andra matchen i följd jämnat med isen i Baronaarenan. Efter tisdagens förlust med 1-5 mot Pelicans blev det 1-6 mot Ässät. Då är Blues ändå ligans näst bästa hemmalag som förut varit närapå oslagbart i Esboarenan.
– Det största problemet är att vi inte tror på oss själva nu, säger Bluescoachen Lauri Marjamäki.
Blues saknar sju ordinarie utespelare – och inte vilka spelare som helst, utan viktiga kuggar som Teemu Ramstedt och Mika Hannula. Dessutom är målvaktssensationen Petri Koivisto borta resten av säsongen på grund av personliga skäl, medan hans ersättare Patrick Galbraith är skadad.
Målvaktslånet från Mestislaget Jokipojat, Antti Ore, ser inte heller ut att vara den frälsare som någon kanske trodde. Efter att sensationellt ha inlett sin ligakarriär med tre raka segrar för ett Blues i kris släppte Ore in nio mål på dryga fyra perioder innan Jonathan Iilahti ersatte honom i andra perioden i går. I ärlighetens namn fick han inte mycket hjälp av utespelarna.
– Tro det eller ej, vi reser oss ännu, säger Marjamäki.
Blues-Ässät 1–6 (1–2 ,0–3, 0–1)
+ Ässätkaptenen Ville Uusitalo visade vägen för sina mannar, både defensivt och genom att göra två mål. Blues Camilo Miettinen rätade inte på ryggen utan jobbade på fast matchen var avgjord.
! Hela elva av de tjugo spelarna i Blues laguppställning i går har spelat i klubbens juniorlag. Blues gör klart bäst juniorarbete i Finland.
? Löper Ässät risk att sabotera ett vinnande koncept? Enligt Satakunnan kansa har klubben rekryterat kanadensiska centern Mark Lee från Ilves och letar ännu efter en inhemsk förstärkning.


